One-shot learning

”Inget du lär dig idag är din kunskap idag. Det kan bli din kunskap, om någon månad eller så förutsatt att du håller den vid liv under tiden.” Detta är ett budskap jag brukar hamra in när jag möter studenter, för att betona att lärande är en process och att (spaced) repetition är nödvändigt.

Men vissa minnen sitter verkligen direkt. Under vissa omständigheter lär vi oss saker omedelbart. ”Äter jag det här får jag ont i magen”, t.ex. I studien här sätts ”one-shot” lärande i motsats till det gradvisa lärandet som sker lite i sänder, och en huvudfaktor verkar vara just osäkerhet. När det inte går att med säkerhet bestämma vad sambandet är, då skapas sådana här kopplingar.

Dock hade det ju varit intressant att veta hur pass varaktiga dessa minnen är, något jag inte ser nämnas i artikeln.

http://medicalxpress.com/news/2015-04-one-shot-brain.html

Publicerat den
Kategoriserat som Uncategorized

Digitala prov

Lundaforskare förespråkar nationell satsning på digitala prov: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/infor-digitala-nationella-prov_8862904.svd

Det är förstås ganska självklara saker de påpekar. Idén med ett par tre prov per läsår ger jag däremot inte mycket för: gränsen mellan prov och inlärning kommer att gradvis suddas ut, förutspår jag, då själva prövandet, testandet, är en central del av inlärningen. Den motsvarar det jag i studietekniksammanhang kallar ”Efter”, dvs att arbeta med saker vi redan har lärt oss och tar fram igen. Digitala verktyg som underlättar detta kan på samma gång användas för den objektiva utvärdering som de nationella proven ska stå för. Om verktygen utformas korrekt minskar behovet av särskilda provtillfällen, vilka ofta nog inte är optimala för att korrekt mäta kunskaper.

MOOC decline?

My prediction for the future of education, in short, is this: First class online material in combination with digital learning tools replaces the traditional teacher role in imparting knowledge; the teacher role will on the other hand evolve into a combination of coach, counselor and sometimes even guard.

However, these online classes have a long way to go before finding their ”final” form, or the format that is going to be the dominant form of learning in years to come. We are seeing glimpses of a different way of learning, but we are not quite there. This article in the NYT suggests that, as is common with new technologies, some early hopes were too optimistic.

Publicerat den
Kategoriserat som Reflektioner

Ny metod lär dig kinesiska dubbelt så fort

Pressmeddelande idag:

Uppsala Universitet har i ett samarbete med inlärningsexperten Björn Liljeqvist utvärderat en ny metod för att lära sig kinesiska tecken. Studenter som lärt sig metoden var i test överlägsna sina kamrater. Metoden kallas PeoplePlacing och är trots namnet en svensk innovation.

Regeringen beslutade i vintras att undervisning i kinesiska (mandarin) ska införas i svenska skolor. Utbildningsminister Jan Björklund påtalade särskilt svårigheten med det annorlunda skriftspråket. Den som lär sig kinesiska behöver memorera ca 3000 tecken för att kunna läsa en vanlig dagstidning. Varje tecken har sitt eget uttal och betydelse, och detta tar vanligen flera år att lära sig.

– PeoplePlacing-metoden är en ny typ av minnesteknik som utnyttjar att hjärnan har lättare för att minnas skvaller än krumelurer och främmande ljud. Tecknen tar en genväg in i vårt språkliga långtidsminne, säger Björn Liljeqvist, upphovsman till metoden.

Metoden lärdes ut till studenter under vårterminens första kvartal. Efter åtta veckors tillämpning mättes studenternas teckenkunskap i en salstenta. De som tillämpade den nya metoden hade ett märkbart bättre resultat än de andra. Ett par studenter hade på denna tid t.o.m. lärt sig så många tecken som de förväntas kunna efter en hel termins studier.

– Tecknen är nyckeln till det kinesiska språket. Uttalet är svårt, men grammatiken är ganska lätt. Den här metoden frigör tid som studenterna istället kan lägga på att öva uttal och grammatik och på så sätt få djupare kunskap i kinesiska på kortare tid, säger Helena Löthman, universitetsadjunkt i kinesiska vid Uppsala universitet.

För mer information kontakta:

Björn Liljeqvist
Inlärningsexpert, VD BrainGain och skapare av People Placing-metoden
0730-39 41 99
bjorn@braingain.se

Helena Löthman
Universitetsadjunkt i kinesiska, Institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet
018-471 76 79
helena.lothman@lingfil.uu.se

Uppdatering: En detaljerad beskrivning av tekniken hittar du här. (Engelska)

Publicerat den
Kategoriserat som Aktuellt

Meningslösa frasändelser

Kalle Lind, en man med ett skägg, har kommit över språkvetaren John Kjederkvists bok ”När ord blir roliga” från 1933. På ett ställe nämns effekten som uppstår när någon avslutar varje fras med ”så det så” eller ”för den delen”. Det slår mig att man inte säller upplever ett behov av något meningslöst att avsluta med när man precis förmedlat något informativt. Vilken funktion fyller uttryck av det här slaget?
I japanska språket används olika verbböjningar för olika stilnivå. Äter = taberu, men även tabemasu, vilket används i mer formella sammahang. Ytterligare former finns som betecknar ännu mer hövlighet. Grundprincipen är att ju längre något är, desto artigare är det. Eller enklare: Ju mindre information som förmedlas per stavelse, desto bättre. Jag ser en parallell här, med den skillnaden att avslut som ”så det så” eller ”så här va” genomgående betraktas som slarviga och betecknande för låg status.

http://kulturarbete.blogspot.com/2011/02/nar-ord-blir-roliga-del-3-upprepningen.html

Publicerat den
Kategoriserat som Reflektioner

Fake lecturer more credible

/The people behind this spoof were John E. Ware, Donald H. Naftulin and Frank A. Donnelly, who wanted to use this demonstration to spark a discussion on the content of the further education programme./ http://www.madsciencebook.com/05drfox.htm

In how many different fields could an actor outperform the real thing? What characterizes such fields?
Is it necessarily a bad thing?

Publicerat den
Kategoriserat som Uncategorized